Ett läsår har gått

Det har gått ett läsår sedan jag skrev på min blogg senast. Detta läsår har varit mycket händelserikt och omtumlande. I Början av sommaren 2006 fick jag besked om att jag fått arbete som vårdlärare, ett som jag längtat tillbaka till. En snäll chef på äldreomsorgskontoret gav mig tjänstledigt för arbetet som biståndshandläggare. Ett arbete som varit mycket stimulerande, viktigt och lärorikt. Under sommaren hände något som inte fick hända. Jag drabbades av rejält diskbråck, jag som förutom ett nytt mycket krävande arbete också skulle driva en lokalvalrörelse för centerpartiet i Flen kunde inte vara sjuk. Jag tillbringade en fantastisk sommar liggandes på rygg först i svåra smärtor sedan relativt smärtfri men utan förmåga att vara upprätt.

Min fantastiske make tog hand om mig på alla sätt, mina underbara partikamrter kom hem till mig på möten och stöttade på alla sätt. Min nye chef och mina nya arbetskamrater gjorde det möjligt för mig att delta i aktiviteter och arbete, mest liggandes. Som ett under lyckades jag delta i politiska aktiviteter och genomföra undervisning när eleverna kom till skolan, men hade alltid en filt eller madrass till hands som jag kunde lägga mig på.

Valet 2006 slutade med att centerpartiet ökade röster men slutade på sammanlagt 4 mandat, som vi hade tidigare. Färgfemman förlorade majoriteten som centerpartiet deltagit i, ny majoritet blev S+A2. 2007 tillträdde centerpartiets nya förtroendemannagrupp i oppossition med mig som gruppledare. En uppgift som jag med glädje och ödmjukhet har gått in i. Att återuppta läraryrket på gymnasienivå var ett mycket tufft arbete dygnets alla minuter, men det var det värt. Lärararbetet tog slut nu när läsåret tog slut. För mig handlar det om att arbeta vidare med utbildning och kompetensutveckling inom vård och omsorg på andra sätt. Jag måste nu också sätta rimliga gränser för min egen och familjens skull.

Ibland händer mycket samtidigt.

Det har hänt mig under detta läsår, vår äldste son Niklas har tagit klivet från barndomshemmet. Han tog en kattunge med sig till flickvännen i örebro, började studera i sin mormors spår socialhögskola med inriktning socialpsykiatri. Mormor jublar i sin himmel tror jag. Vår yngste son, Björn tog nu studenten och börjar göra sig redo för försvarets jägarutbildning, som han med stor glädje och förväntan kommer göra.